2005-10-21 01:44 #0 av: Niklas

Här är en berättelse om hur det kan vara att åka på en terrängkörningstur med Sweden Offroad.

SamlingVi samlades klockan 10.00 i Ekeby några mil söder om Stockholm och började med en teorigenomgång. Man ska sitta så rakt som möjligt med sätet uppvinklat så att man får ordentligt stöd för ryggen. Säkerhetsbältet ska användas och ratten ska hållas med tummarna utanför ekrarna. Om man kör på en sten kan ratten snurra till och stuka eller bryta tummarna om man har otur. Man får inte korsa armarna eftersom man då saknar kraft att parera om det kommer en ojämnhet som vrider ratten. Ratten ska "matas" med korta rörelser så att man hela tiden kan hålla den i "kvart-i-tre-grepp". Bilens lågväxel ska användas men man ska inte använda kopplingen om det är en manuellt växlad låda. Det är bättre att få motorstopp än att bränna sönder kopplingen, vilket är lätt hänt. I nedförslut låter man motorbromsen hålla farten nere. Diken och stockar kör man över på snedden så att endast ett hjul i taget är i eller på hindret. Det ger maximalt hjulgrepp. Hål ska gränslas och stenar, stubbar och andra uppstickande hinder ska man köra bredvid eller låta hjulen köra över. Där är bilen ofta högst.

ÖvningEfter teorigenomgången fick vi köra en kort övningsbara med några konstgjorda hinder. Det var tvärgående stockar, stenpartier, diken och vattengropar.

När alla hade kört övningsbanan tre varv åkte vi iväg i en lång karavan på en timmeslång skogstur. I början verkade vissa partier brantare och ojämnare än vad man trodde att bilen skulle klara, men det visade sig snabbt att bilarna klarar betydligt mer än dess ovana förare tror. På några ställen var det bilar som fastnade men det berodde på förarna mer än bilarna. Det var bara att backa några meter och göra ett nytt försök. I slutet av den timmeslånga turen fanns det ett sandtag. Det är inte lätt att visa med kamera hur brant det var.

Efter sandtaget gjorde vi paus för lunch. Eftersom det var så kallt och blåsigt var det gott med grillad korv, skinktoast och dricka. Det var bara några minusgrader, men vinden var relativt kraftig så kyleffekten var betydligt större.

VattenkörningEfter lunchen var det fri körning, vilket betydde att vi fick köra var vi ville på övningsfältet. Det var väldigt roligt. Thomas och jag turades om att köra. Det var ungefär lika roligt att sitta bredvid som passagerare och titta på andra bilar som det var att köra själv.

På sina ställen var vattnet ganska djupt men det hindrade inte bilarna från att ta sig fram som på land. Thomas Toyota klarade vattendjup på 70 centimeter och det var det inte i närheten av någonstans. Militären var också ute och övningskörde med sina "valpar" på övningsfältet. De har en imponerande markfrigång och blev inte blöta ovanför hjulcentrum ens i de djupaste vattendikena.

Land Rover DefenderFlera av deltagarna hade Land Rover Defender av olika modeller. De tar sig fram överallt. Ett gäng hade en Valp som var köpt av någon som i sin tur hade köpt den från ett mob-förråd. Den var i fint skick och tog sig också fram överallt utan problem. Förutom Thomas var det två till som hade Toyota Landcruiser, fast dessa var av äldre modeller. De tog sig förstås fram lika bra för det. Det är mest karossformen som skiljer.

SuzukiDet hände att bilar körde fast och måste bogseras loss. Bland annat den här Suzukin blev hängande på leran i vattnet. Det fanns gott om bilar som kunde hjälpa till att dra loss dem.

Klockan 14.00 fick alla som ville åka på en safari över i stort sett hela övningsområdet. Ett tiotalbilar var med. Avslutningen bestod i körning på branta berghällar. Det var en utmaning. Det var på sina ställen mycket brant, vilket man möjligen kan ana på bilden där bilen ses snett uppifrån trots att den är tagen från plan mark.

BergbestigningToyota Landcruiser ska klara minst 40 graders lutning åt alla håll. Vi kom som mest upp i drygt 20 graders lutning och då lutade det rejält. Det var när vi körde uppför sandtaget.

När safarin var avslutad fick vi ytterligare en timme av fri körning och då var det nästan mörkt ute. Ganska många bilar åkte tillbaka till sandtaget för att se hur långt upp de kunde komma i de branta och sandiga backarna. MörkerkörningThomas tog några extra turer uppför och nerför backarna medan jag försökte fotografera. Det var svårt att få bra bilder eftersom mörkret gjorde slutartiderna mycket långa och bilderna suddiga.

Klockan 16.00 var det samling och avslutning före hemfärd.

Den här turen gjorde vi 30:e november 2002.

 

Av: Niklas

Datum för publicering

  • 2005-10-20