02 Material & delar

Fjäderkrampor, kapa/spara?

2009-07-24 03:16 #0 av: JohnA

Jag har två svårhanterliga hjulaxlar från en skrotad valp liggandes på bar backe. Att få loss fjäderpaketen vore trevligt men muttrarna till kramporna sitter som berget så det är frestande att sätta vinkelslipen i dem. Frågan är om de är värda att vara rädd om eller om man lika gärna kan smida till nya av vanlig gängstång som värms med gassvets och plattas ut/böjs? Är det kanske något härdat material eller annat special med originalkramporna? Finns nytillverkat till rimliga pengar? Hur gör ni som monterat höjande klotsar mellan fjäderpaket och axlar?

Anmäl
2009-07-24 12:15 #1 av: ROBBAN68

Hej JohnA.

Kapa gärna av dom med den polska CNC-fräsen. Men glöm alla tankar på att tillverka nya av gängstång eller liknande varianter. Köp nya på Altyco eller fråga på terrangbil.net eller 4X4sweden om någon har att sälja till dej.

På nyss nämnda siter finns mängder med information om höjning av Valpar, surfa runt och läs vad fok skrivit i ämnet.

MVH//ROB

Anmäl
2009-07-24 15:39 #2 av: valplinus

altyco har nya kommer inte ihåg riktigt va dom kosta men de va inte mer än 200 har ja för mig

Anmäl
2009-07-25 02:34 #3 av: JohnA

Ok, tack för svar! Tror jag gör ett snabbt försök att få loss de rostiga muttrarna, med lite tur kanske i alla fall några av kramporna kommer loss. Därefter får det bli brutalmetoden. Vill ju inte ha axlarna rostandes på gården.

Vad kan en uppsättning 903-axlar i vältuggat men fungerande skick vara värd? Tror bilen hade gått omkring 7000 mil men axlarna är ganska fulrostiga. (har INTE tänkt sälja, är bara nyfiken)

Anmäl
2009-07-25 12:26 #4 av: valplinus

ja vet inte riktigt va dom kan va värda men ja å farsan va å köpte en fram å en bakaxel för 1500kr för inte så länge senSkrattande

Anmäl
2009-07-26 23:46 #5 av: Knirken1

Egentillverkning av krampor som håller om axel till bladfjädrar är förståss vanskligt då materialvalet är mycket noga gjort av tillverkaren. Att hitta precis rätt stål kan väl möjligen göras, om man lyckas hitta data för det stålet, eller hör med någon "erfaren" och stålkunning konstruktör. Betydligt enklare & riskfriare är nog att (som sagt var här i tråden) köpa bättre beg d:o.

Diverse leverantörer nämns här ovan & jag för min del har så här långt handlat "rubbet" hos Roger Johansson (se bland länkarna). (Tex 9033-bromskolvarna kom inom 24 h ! Nya i förpackning!!)

Bra vore ju om Du lyckas rädda de gamla kramporna, som ev var en tanke väl!? Blås på CRC-rostlösare + som har köldsprängfunktion i samma "dusch", & låt medlet verka "över natten". Använd tex den gaslåga Du nämnde till att punktvärma mutter för mutter allt eftersom Du "tar dem". Var beredd (sekundsnabb) med rätt valt verktyg. Går faktiskt här med en större väl åtdragen skiftnyckel (hör & häpna!) vilket är speciellt lämpligt då muttrarna får en något större (=önskat) dimension av värmningen. Har själv praktiserat denna metod ett flertal ggr, och alltid med lyckat resultat!!! 

Anmäl
2009-07-27 00:17 #6 av: Knirken1

Va tusan nu då? Jag höll på & skrev när texten bara "ramlade in" som ett färdigt inlägg, här ovan (#5)! Dumt! Nåja!

Det jag bara tänkte tillägga var att det nog inte är lämpligt att värma något stålämne med gaslåga och tillverka krampa på detta sätt. En gaslåga är så liten att (även vid pendlande rörelse) det på sidan om det värmda området lätt uppstår sk "blåskörhet". Fenomenet uppstår i temperaturintervallet ca 200 till 400 grader. Däremellan blir allt stål sprött när det bearbetas, smids eller böjs. "Havererar" inte stålet direkt i sådant "feldrabbat" område/del, så kan försvagningen visa sig sedan, & då vid mindre trevlig situation (halvkraftigt gupp i vägen tex!). Vid ev försök att bearbeta stålämne (tex krampa) i hett tillstånd, så använd en rejäl värmehärd (ässja, smidesugn) där värmefördelningen lättare då går utanför det önskade bearbetnings "behövande" området på stålet. Då kan man säkerligen få till ett bra resultat (med rätt avsvalning efteråt), men denna metod kräver som sagt var bra/rätt stålämne, vilket är rel svårt.   MVH / Kn1  

Anmäl
2009-07-30 01:15 #7 av: JohnA

Hemkommen efter semesteräventyr (tyvärr inte med volvovalp inblandad) ska jag göra ett mer seriöst försök att få loss muttrarna på kramporna. Efter vad jag läst i tråden är de tveklöst värda att vara rädd om då jag är tämligen usel t.o.m. som vebosmed. En sak om det släpper i skogen men i 80 knyck på E18 i morgonrusning är en helt annan sak...

"När min tid är kommen hoppas jag att jag dör fridfullt i sömnen som min gamle morfar, och inte skrikande i panik som hans passagerare."

Anmäl
2009-09-06 18:07 #8 av: Svedis

Spara, men dom. Men att lossa är bara en fråga om kraft. Mina kom loss ganska enkelt

Anmäl
2009-09-07 00:52 #9 av: Nickegbg

Har du provat med mutterdragare. brukar få loss det mesta.

Anmäl
2009-09-07 12:10 #10 av: soren-b

Ett litet tips, Värm muttern och tag ett stearinljus och smält

så att stearinet rinner ner efter gängen.

De har funkat för mig.

 

Sören

Anmäl
2009-09-07 17:21 #11 av: Svedis

Man kommer svårt åt med mutterdragare. Nä, riktig hylsa och förlängningsrör på skaftet. Det är (på min) extra höga muttrar, så  svårt att dra sönder tror jag. Bifogar bild på 3 knäckta fjädrar i paketet.

Anmäl
2009-09-07 20:35 #12 av: eile

Har haft egen gjorda kramper på kraftigare hobby bilar, rejältboxad axel mot bladfjäder för att få ner karossen 7 liters motor och 9 tummare lyckades tom knäcka spolen på en 9 tummar vid lite gasande men aldrig att några hemmagjorda fjäderkramper gett sig.

 

 

Anmäl
2009-09-07 23:12 #13 av: JohnA

Låter som bevis för bra marginal eile! Spole innebär så vitt jag vet en stum "burk" med kronhjul och drivaxelsplines, alltså ingen differential. Då hade du bra grepp antar jag.

Jag har fortfarande inte kommit mig för att försöka få loss fjäderpaketen från axlarna men innan vintern ska jag se till att få in dem under tak i bitar.

Anmäl
2009-09-08 10:25 #14 av: eile

bra grepp heeee hee  räckte till hjullyft trots man hade ett tungt bigblock där framme.

Rev väck fjäderpaketen på 202 jag skrotade allt lossade förvånanvärt lätt trots grovrost, men gjorde ett misstag istället för att med milt våld vicka loss paketet från axlarna knackad jag till och nedersta bladet sprack.   I övrigt fina paket med extra förstärkningsfjädrar orginalmonterat för det förhöjda axeltrycket. 

Anmäl
2009-10-04 21:53 #15 av: Svedis

Nå, nya blad och stötdämpare. Nu som ny (återstår bara resten av bilen!!)

Anmäl
2009-10-05 20:46 #16 av: ROBBAN68

Jag har räknat lite på hemmagjorda krampor. Och efter att ha utnyttjat jobbets fulla kompetens så kom jag fram till att det går mycket bra att göra dom själv. I mitt exempel räknade jag på ett plattjärn som är 20X8 mm, som smids till rätt radie runt röret och maskinbultar M14 svetsas fast på kramporna. 

Materialet i plattjärn har en sträckgräns på 235 N/mm2. 

Det ger 20 x 8 = 240 mm2 tvärsnittsyta. 240 x 235 N/mm2 =  56.400 N sträckgräns.

ungefär 5.5 tons dragkraft innan dom sträcker sej. Detta räknat på en krampa. på en axel sitter det 4 st. det ger en total kraft av 22 ton! Det ska räcka mer än väl. Det viktiga är att man TIG:ar, eller "pinnsvetsar" dit maskinbultarna och svetsen får svalna i lugn och ro!

 

SKREV OBELIX

Anmäl
2009-10-06 13:24 #17 av: JohnA

Det var ju en fiffig tillverkningsmetod Robban! Ska lägga den på minnet om lossandet skiter sig. (axlarna ligger fortfarande kvar framför garaget i väntan på paniken när första snön faller...)

Anmäl
2009-10-06 18:07 #18 av: Svedis

Tyckte de befintliga var en vanlig stång som värmts och bankats platt på mitten (mot axeln), gängats och sedan böjts i ett U?

Och jag tror knappast den är utsatt för några speciellt stora krafter så vissa hemmalösningar skulle nog fungera. Sedan om det är värt arbetet mot nya, är en annan femma.

 

Anmäl
2009-10-06 22:40 #19 av: ROBBAN68

Svedis, din synpunkt är väldigt vettig! Tiden och kostnaden att tillverka själv tror jag inte gör det värt besväret att tillverka själv. Men det är ju under förutsättning att bilen är original. Men om man vill ha tag på längre U-bultar så är det ett alternativ.

Ska nog tillägga att när jag skrev "Smids runt röret" Så menade jag att man kallsmider den runt ett annat föremål som har samma diameter som axelröret. Så ingen ordagrant ställer sej och bankar på axelröret.

 

SKREV OBELIX

Anmäl
2009-11-06 17:30 #20 av: Knirken1

-JohnA.) Hur gick det med lossningsförsöken av fjäderkramporna? "Paniken" angående snöfall på grejorna får man hoppas Du har sluppit. I syd-Dalarna ligger nu här & var ca 5 cm snö (fr,6.e nov).

Annars är väl snö & ev frost egentligen inget totalhinder att "spotta i nävarna" & gå till verket med "det hela", men visst. Sommarvärme o sol är trevligare att meka i (om ca 7 månader+ i så fall, Suck!).

-eile.) Undrar lite hur Du gjorde de där fjäderkramporna som höll i axeln med 7 litersmotor utrustade bilen (framhjulslyft = hyfsat hållbarhetstest !!!)

Jag är nog ändå inne på att det är smidigast att rädda gamla krampor, eller tex slå en pling till Roger Johansson (+/eller någon annan av de i länkarna ovan) & höra om pris, på "bättre beg". 

Vilka krafter kramporna utsätts för kan man ju undra över, men de ska nog klara åtskilligt för att oberörda göra tjänst i timmeslånga körpass i stenbumling-bestyckade terrängavsnitt. Det är dock säkerligen i stenbumling sträckningar som hjulupphängningar verkligen får värsta krafterna (inkl slag) att bemästra.

9033 har då urstarka don överlag "undertill". Inget på min har då gått sönder i dessa delar. Dock har jag pajat taket då en tall hakade tag i bakre avgasrörsfästet, vid lite "spännande" sidolutning (fäste för lösa röret på radiovalp) och vred upp+slet loss det delvis= blev hål i taket!!

Bla därför är jag helt oförstående till vaför man ibland vill höja sin valp (JohnA!). Tex hjulxlarna går ju på samma nivå ändå. Bättre då (tycker jag) att kosta på idé+arb+tid på skyddsplåt framför diffklumpen/arna. Har bula framtill på främre diffklumpen som tidigare ägare lyckats med, men diffinnehållet går fritt ändå så "no problems". Lurar dock själv på att bygga "has.skydd" enl ovan. Kn1  

Anmäl
2009-12-08 12:59 #21 av: JohnA

Axlarna ligger fortfarande kvar utanför garaget som ett irriterande monument över tappade sugar. Känner jag mig själv rätt får de väl en skyddande presenning när halva vintern gått... Kör knappt bilen längre heller, i stort sett bara till sopstationen och byggvarubutiken. Egentligen är det väl stor skandal när man bor så nära rimbogropen...

Detta med axelhöjning har jag heller inte riktigt förstått. Som Knirken säger blir ju axelrör och diffar ändå kvar på samma nivå

samtidigt som tyngdpunkt och vinkeln i knutkorsen ökar. De få gånger jag kört i riktigt tuff terräng har det varit axlarna som fått markkänning. Men det ser ju i alla fall coolt ut med axelhöjning... Glad Men många bäckar små... Med stora hjul som breddar utåt kan det ju ändå finnas en poäng med axelhöjning som extra bidrag till de som brötar omkring i stenrösen antar jag.

Anmäl
2009-12-08 15:52 #22 av: ROBBAN68

På Valpen så gör en höjning underverk i skogen, Den fastnar hela tiden med stötfångaren mot hindren som sen bilen lätt tar sej över! Skulle man få upp nosen lite så ökar man frankomligheten enormt mycket

Angående U-bultar så kan ni se på länken nedan hur dom U-bultar jag tillverkar ser ut- och dom håller garanterat för allt! Total dragkraft som håller axeln på denna Cherokee är over 44 ton.

 

http://www.pixbox.se/alb_show_id1146479_page0.html

 

SKREV OBELIX

Anmäl
2009-12-09 15:09 #23 av: Svedis

Ser ju snyggt ut. Fast svetsarna!! Är det vedbo-svetsning som kanske håller, eller har du gått kursen?? ( Men vad är 44 ton?).

 Med några blad (riktiga grejer har ju 10 blad Skrattande) lär ju din kostruktion överleva bilen i alla fall 

Anmäl
2009-12-09 17:05 #24 av: ROBBAN68

Tack! Jag är rätt nöjd själv med dom. blocken är skurna ur 60 mm:s plåt och öronen till stötdämparna är skurna ur 12 mm:s plåt. Själva U:na är skurna ur 20 mm:s konstruktionsstål av starkaste sort, DILLIMAX 690.

Jag skulle inte rekommendera att svetsa på dessa saker om man inte har erfarenhet och bra svets. Helst pinne då den har bättre genombränning än dom MIG-svetsar som folk oftast har i sina garage. Jag har utbildning i både svetsning och metallurgi, och jobbar dagligen med detta för att kunna utföra mitt jobb som skärmaskinsoperatör fullt ut.

44 ton är beräknat på sträckgränsen för materialet som U-klamren är skurna ur, i detta fall DILLIMAX 690 plåt. Den har en sträckgräns på 690 N/mm2. Klammern är 20X8 mm i godset = garanterad sträckgräns på 110400 N, eller ca 11 ton per klammer innan dom sträcker på sej. Det ger en total dragkraft som håller bakaxeln på plats med ungefär 44 ton! Så här ser beräkningen ut:

B X H = tvärsnittsarean.                                                           Dvs: 20 X 8 = 160 mm2

Tvärsnitssarean X sträckgränsen på DILLIMAX 690.                     Dvs: 160 X 690 = 110400 N.                                                    

Eller ca 11 ton innan klammern sträcker på sej. Det ger en total dragkraft på 44 ton som håller axeln på plats.

 

Samma beräkning med vanligt rundjärn 12 mm, som många använder sej av skulle ge följande värden:

R X R X pi = tvärsnittsarean.                                                     Dvs: 6 X 6 X 3.14 =113.04 mm2

Tvärsnittsarena X sträckgränsen på vanlig rundstång.                    Dvs: 113 X 235 = 26555 N.

Eller ca 2.6 ton dragkraft innan dom sträcker på sej. Det ger en total dragkraft på drygt tio som håller axeln på plats beräknat på vanlig rundstång 12 mm.

Nu är detta teoretiska siffror, som gäller materialet. Hur den påverkas efter svetsningen beror mycket på om den fått svalna i lugn och ro eller om den blivit härdat på grund av för snabb avsvalning.

SKREV OBELIX

 

 

 

Anmäl
2009-12-10 10:31 #25 av: eile

Obelex. Det ser ju bra ut. Har funderat i samma banor men inte för att höja utan vill ha lägsta möjliga tyngdpunkt men behålla någolunda bra fjädringsgång samt att några extra blad ska dit.

Åker ju bara landsväg och frigång kaross marken är ju ändå rätt hög, regad michelinare håller väl över 100 mm extra i diameter mot good year och trelleborgarna som man brukar se på sv valparna.

 

Anmäl
2009-12-10 13:06 #26 av: Svedis

Tur man var ödmjuk när man skrev..... fast det flyter väl i gängorna innan materialet ger sig. Tanken med 44-tonsfrågan var att den stora kraften nog(?) kommer i åkriktningen, inte i fjäderriktningen?

Fast som vi skrivit tidigare, krafterna på klammerna är nog inte så stora som på axeln isig.

Dessutom har jag så mycket rost här och där att det finns andra ställen på karossen som hälsar hem före. (plötsligt står man där på vägen med en pajad valp men friska fästen mitt i allt elände??)Skrattande

Detta med vedbo-svetsning, är väl att i den kategoring hör jag mer hemma. Detta då jag läste teorin för 100 år sedan och kommer ihåg, att få en svetssträng att hålla är inge svårt, utan utmaningen är att få strängen att hålla ihop med godset. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.