Annons:
Etikettmaterial-delar
Läst 5968 ggr
Knirken1
2009-05-23 00:15

Lamellbyte i diffbromsen.

Är det någon som bytt eller vet hur man byter lamellerna i diffklumpen där bak. "Power lock"-systemet som "gamla" 903 (militärvalpen) i alla dess modeller har i bakdiffen är verkligen en bra grej som militären krävde då de "måste fram" helt enkelt, trots is, snö, hala backar & lera. Med fungerande sådan "power lock"-bakdiff får man ej det typiska sk diagonalspinnet som annars är så lätt att drabbas av, i lerhålen. Åtminstone 3 hjulsdrift bör en 903 kunna "leverera". (snökedjor är &så bra till detta)

- Har hört att man kan lossa bakre delen av diffklumpens hölje bakåt med axeln kvar sittande på bilen. Genom att lossa "någonstans någonting" ska höger respektive vänster axeldel sett om diffklumpen kunna dras utåt vardera hållet lite varpå hela kuggmaskineriet med kronhjul, kuggar & lameller i princip skall "ramla ut" rakt bakåt "ner på backen". Sedan ska det bara vara att plocka isär "diffkuggmaskineriet". Ta ur de gamla lamellerna & skifta till nya. Sätta tillbaka "kuggklumpen" med hela "power lock historien". Återjustera respektive axel in mot sitt läge vid diffkuggarna. Ge akt på rätt "spel"/passning här & var genom de "schims" som skall finnas att laborera med.

Funderar således: Stämmer denna beskrivning? Är det relativt lätt, och kan man göra som ovanstående metod beskriver? Finns det hakar med beskrivningen? Vad skall lossas för att "invärtes axlarna" skall kunna dras ut så att det räcker? Tacksam för tips! MVH / Kn1

Annons:
ROBBAN68
2009-05-23 01:42
#1

H.Hansen på terrängbil.net skulle göra den operationen på sin Valp- det slutade med att han köpte nya axlar- det gick helt enkelt inte att få loss hjulbultskransen från drivaxeln utan en verkstadspress på ett par hundra tons tryck. Och den måste bort för att komma åt skruvarna som håller drivaxeln så det går att dra ut den. Det ska tydligen vara ett RIKTIGT HELVETE att få bort dom.

MVH//ROB

ake64
2009-05-23 07:38
#2

Jo, beskrivningen ska stämma förutom ett och annat "bara" som ska bort, ;-)

Som Robban skriver kan axlarna sitta rejält och vad jag har läst går det också åt en anordning för att spänna isär bakaxelhuset. Det lär visst bara vara några hundradels millimeter det behöver spännas ut men det behöver tydligen göras för att få in difflkumpen igen. Det är bra beskrivet hur du ska gå tillväga i verkstadshandboken. (Beskrivning II Avd4)

Sen får du tänka på att med nya lameller ska du enligt smörjschemat ha i ls-olja de första 1000 milen innan du kan återgå till vanlig.

Lycka till

//Åke

Knirken1
2009-05-23 13:04
#3

Hm..! Det där låter lite jobigt när allt "kommer omkring". Jag fastnade nu i ett rejält lerhål på träff "här om sistens", och konstaterade att det då blev diagonalspinn "där nere" i hålet.

Jag hade först passerat med 903:an på samma ställe utan problem (snarare helt galant först), men flera andra hade sedan fastnat med "mindrehjuls"/normal.terrängbilar och grävt upp ett trattformat hål som sedan ej syntes pga lersoppa+vatten. Där harsade jag sedan ner vid denna senare passage. Valpen går mao otroligt bra i "avsnitten" även utan fullfunktion i diffbromssystemet (power lock:en), men det var just i detta värsta hålet man kunde konstatera att allt ej är som det ska med bakdiffbromsen.

Som sagt var så är det dock en marginell skillnad om den funkar helt felfritt eller ej. Valpen klänger på otrolgt bra ändå. Andra fastnade ju där jag slirade mig fram problemfritt med beskrivna diff. Låg etta gör ju valpen helt makalös på att smyga sig fram i sakta mak, vilket är helt nödvändigt bland stenbumlingar och tvära sektioner. Trodde ej lilla B18 kunde funka så här bra i terrängen, och nu förstår jag dem som protesterade då jag sade att jag lurar på att trimma motorn på någe vis. Det är nog mest på landsväg man kan få sådana tankar när man lunkar på på hög 4:a. I terräng på de låga växlarna (mest ettan) inser man att allt är som det ska. "Klorna" på valpen växer fram mer & mer för varje svårighet, för att till slut påminna om en blandning mellan en lämmel, traktor & en tax. (En tax med förhöjd markfrigång ev!!)

Jag hörde (på denna träff) att de med Niva gärna bygger om fördelningslådan så att de får till "ett blir två varvs förhållandet"där i lådan till i stället " ett varv in i lådan blir till 4 ut till axlarna". De kommer då närmare valpens krypförmåga & kan angripa tex tvära stenpartier med bättre kontroll, och skonsamhet mot fordonet.

Våra valpar har redan denna lågfarts.förmåga inbyggd från original med sin låga etta bla. Det var alltså Niva-folk som nämnde detta! De menade att de får slira koppling beydligt mera innan de gör denna kuggomkastning i Nivalådan.

Kul info för en valpåkare!

- Konstaterade även att de flesta Suzukiåkare kör med ihopsvetsad bakdiff. Det är alltså helt stelt mellan höger & vänster bakhjul på de flesta sådana som ger sig ut i dessa "träff/ värsting avsnitt", och visst går de suveränt bra. Dessa "Suzukisar", liksom Nivorna. Konstaterar att valparna trots sin ålder också på ett hedrande sätt möljar sig fram där åtminstonde jag trodde, det inte alls skulle gå att komma fram. Då bökar jag mig som sagt var fram med en ganska extra nertyngd Raptgbil (hela lådan/kupén bak = 80-90 kg extra?!. Vanligen hade jag även en hop med tillfälligt "fordonslösa"

intresserade personer därbak som uppebarligen hade skitkul där de kastades hit & dit i skogs.partierna på träffen. De var väl kanske inte lika glada när vi satte där djupt i svartlera.tjärret (hålet) och undrade om de skulle behöva skita ner sig på samma sätt som jag fick lov att göra (monterandes bogserstropp till torrare stående terängbil).

((Vet någon ev om någon firma eller kunning (verktygs/rätt press-försedd) instans som skulle kunna hjälpa med ett difflamellbyte?)) MVH/ Kn1

ake64
2009-05-23 15:40
#4

Jag vet inte riktigt hur bra en fullt frisk lamelldiff biter men den kommer aldrig gå att jämföra med en mekanisk diffspärr.

Däremot finns t.ex. LockRight som låser till 100% och kopplas in ur på samma sätt som "vår" typ av lamelldiff. Nackdelen är liksom med lamelldiffen att inkopplingen kan klicka ibland och det händer givetvis när man som bäst behöver den.

Tänk också på att om du kör med ls-tillsats i oljan har du byggt in slirade egenskaper som minskar greppet mellan sidorna. Den oljan är nödvändig i de lamelldiffarna som "alltid är inkopplade" så att säga. Den typen måste slira t.ex. i en kurva och därför finns ls-tillsatsen. Med vanlig olja smäller det något fruktansvärt i bakaxeln i en korsning. Jag har provat av misstag på en IH så jag har hört det själv. Eftersom lamelldiffen på valpen kopplar ur i en kurva behövs inte ls-tillsatsen på samma sätt med vinsten att men får bättre bett i den.

JohnA
2009-05-24 01:01
#5

Jag har också funderat mycket på lamellernas skick och funktion i min valp. Diagonalspinn inträffar och ibland har det skett på irriterande plan mark. Jag har misstänkt att lamellerna är relativt slitna men inte fullständigt slut. Snurrar jag ett upplyft bakhjul med friläge i fördelningslådan går det trögt men det går i alla fall att dra för hand. På skrotvalpen jag nyligen slaktade rullade det nästan lika lätt som på en vanlig axel utan lameller.

Något jag undrar är om man kan uppskatta lamellernas skick genom att vrida ett upplyft bakhjul och hur länge lamellerna brukar hålla vid relativt normal körning.

Beträffande LS-tillsats i bakaxeloljan blev jag först informerad om att detta additiv hade en klistereffekt som fick lamellerna att bita BÄTTRE. Därefter uppstod total förvirring och jakt på information. Till sist fick jag tag på oljefabrikanten Redline som hade både produkterna och informationen som kändes vettiga.

En vanlig bakaxelolja har additiv som gör den "snorig" och kan göra att lamellerna greppar SÄMRE. Med LS-additiv tillsatt gör man det ännu halare. Är lamellerna i toppskick behövs snorigheten för att det inte ska smälla i diffen eller rent av skada lamellerna, därför LS-tillsats under inkörningen av nya lameller.

Mina lameller greppade i stort sett inte alls (bilen hade då gått drygt 5000 mil enligt körjournalen) från början. När jag hällde i en Redline-olja vars namn jag nu glömt tycker jag att lamellerna med tiden fick aningen bättre grepp, vilket främst märktes vid körning i snö. (bilen kanade mer i sidled när båda bakhjulen började slira) Den Redline-olja jag använder rekomenderas för racingdiffar som ska ge maximalt grepp och för racing-växellådor som behöver synka extra snabbt. Det "fiffiga" med denna olja är att den saknar de "snortillsatser" som finns i nästan alla moderna oljor. Redline vågar ändå rekomendera oljan till hypoidväxlar. I de fall man har oljan till lamelldiffar rekomenderar tillverkaren att man häller en skvätt LS-additiv om det smäller i diffen, provkör igen och sedan upprepar tills oljan är precis lagom snorig.

Till en diff med slitna lameller ska man alltså varken ha LS-olja eller ens en vanlig diffolja utan en "kärv" specialolja. Jag har kört över 200 mil, främst på landsväg i hög fart med denna olja utan att den verkar slita på hypoiddreven så jag tror allt är som det ska.

Aningen off topic: Jag har hört om folk som sätter en lamelldiff även i framaxeln för mer extrem terrängkörning med nackdelen att bilen kan bli tungstyrd och direkt lynnig. -Att det kan hugga och slå eller rent av bli direkt farligt på landsväg i halka. Om man samtidigt har frihjulsnav och frikopplar dessa borde det förstås vara helt riskfritt. -Någon med erfarenheter?

ake64
2009-05-24 07:51
#6

Intressant läsning om de olika oljorna och som sagt, smällarna har ja upplevt själv. Det var dock på en annan typ av lamelldiff där alltid lamellerna var ansatta. Lite kul i korsningarna visserligen för det lät som i en amerikask långfilm med däckskrik så fort det svängde lite skarpt. Jag har en dock känsla av att de lamellerna var lite väl hårt shimsade.

Angående att testa dem så har jag läst att man gör som du beskriver, hissar upp ena sidan och vrider. Jag minns inte riktigt hur tungt det ska gå men någonstans "ringer" 100Nm. Givetvis en bra ide att klossa ordentligt så inte bilen åker ner när man tar i.

Angående lamelldiff fram så är det något jag också har funderat på. En bekant till mig gjorde som så att han flyttade fram lamelldiffen och satte in en lockright bak. Han påstår att den gick bra att köra på väg även utan frihjulsnav men har vad jag vet inte kört den på vinterväg.

Nu är han visserligen lite extrem i sina krav på bett så sist jag pratade med honom hade han flyttat fram lockrighten och "agadiffat" bak istället.

Hur som helst håller jag med dig att frihjulsnav är att föredra om man ska göra så och jag är också lite fundersam på vad som kan hända på vinterväglag. Då vill jag nämligen gärna kunna köra med frihjulsnaven låsta för att lättare kunna koppla in 4wd vid behov så jag är inte sugen på några andra överraskningar.

Här är en liten tråd om en som har stoppat i en LockRight fram. http://forum.terrangbil.net/forum_posts.asp?TID=4491&title=fram-diff-i-en-valp-dagens-gta

Annons:
ROBBAN68
2009-05-24 19:26
#7

Jag har en väl fungerande bakaxel, och den drar bra på båda hjulen- men från stillastående (när man sitter fast) så vill den inte greppa riktigt- Och H.Hansen har upptäckt exakt samma fenomen på sin Valp, med nyrenoverad diffbroms. Det verkar vara så att den jobbar som mest effektivt under körning- för då har vi full drift på båda hjulen och inget spinn nånstans. Lite synd, för det är ju när man sitter fast som man vill ha optimalt grepp. Ett annat exempel är att den fungerar tydligen bäst framåt! Bakåt har den väldigt begränsad effekt- egna erfarenheter även på denna punkt. Förra helgen var Hasse tvungen att backa på gräset, i svagt motlut- och enbart startmotorn som kraftkälla. Ena bakhjulet slirade hela tiden. Det blev att vrida ur frihjulen och köra med fyrkrafsen för att komma bakåt. 

MVH//ROB

JohnA
2009-05-24 19:51
#8

Som jag förstått konstruktionen i 903:ornas bakaxel funkar det tyvärr ofta så som Robban beskriver ovan. -Att diffen lätt tappar låsningen så fort vridmomentet försvinner från båda hjulen för ett ögonblick. Att lamellerna låser hårdare ju högre moment som överförs är en nackdel när ena hjulet inte har något moment att överföra… Är lamellerna fräscha så att en del av momentet från det slirande hjulet förs över till det med grepp ökar således chansen att få till låsningen. En slags lavineffekt alltså.

Om min uppfattning stämmer med verkligheten gäller det alltså att gasa för allt vad tygen håller och helst bromsa samtidigt för att maximera låsningen. Att bygga om handbromsen till att ta direkt på bakhjulens bromsbackar istället för på kardanen borde kunna funka som en hjälp för lamellåsningen när man väl kört fast. Å andra sidan antar jag att kardanbroms en gång i tiden valts av konstruktören för att den tål surhålen bättre…

På tiden jag körde Lada Niva blev det ofta irriterande diagonalspinn. Redan då funderade jag ofta på att komplettera handbromsspaken med två återfjädrande spakar, ett för varje bakhjul för att komma förbi de kniviga passagerna. Inte lika effektivt som en differential med rejäl låsning men relativt billigt och enkelt att ordna till.

ake64
2009-05-24 20:04
#9

Ja, det är många som beskriver samma sak, även de som har LockRight istället för lamelldiff, och det är vid just de tillfällena ni skriver om.

JohnA
2009-05-25 18:09
#10

Inkommen på paus i hjulbytet har jag nyss konstaterat att jag inte längre orkar vrida runt ett upplyft bakhjul. (ja, friläge i växellådorna) Under de snart två år och 3000 mil jag ägt bilen har jag dessutom fått rejält ökad armstyrka (kanske delvis tack vare den servolösa bilen…Skrattande) och min slutsats är att milen med Redline-oljan gjort ett bra jobb med difflamellerna.

Oljan jag har i bakaxeln heter 75W90 NS. Jag kan självfallet inte garantera att den oljan inte har några negativa effekter långsiktigt men 3000 mil utan ylande kuggspel från hypoidväxeln är förhoppningsvis ett gott tecken.

…….

Jag slaktade för ett par år sedan en liten dieseldriven fodertruck för minkfarmare och i den satt en lustig differential jag först efter ett tag förstod det fiffiga med. -Istället för koniska smådrev satt där åtta cylindriska smådrev axiellt med visst överlapp. Dreven greppade växelvis i höger och vänster drivaxel. Det som slog mig var att en sådan differential sannolikt kan föra över större moment till hjulet med bäst fäste genom att de många kugghjulens oljebadande ytor helt enkelt går trögt när det börjar spinna. Jag utgår från det finns ett namn för denna difftyp och att den är ganska känd. Hur väl den fungerar vet jag inte.

Knirken1
2009-05-26 09:04
#11

"Power locken" som jag retade upp mig på där nere i lerhålet behöver alltså ej vara slut map lamellerna av vad jag förstår, enligt beskrivningarna om emellanåt "nyckfull funktion" !!!.

Jag tror absolut på detta för i så sent som i vintras provade (observerade) jag lite hur det hela funkade i snöigt motlut (rullande test alltså) och då släppte ej det bakhjul som ändå hade is/snö som underlag medans det andra greppade mot torrt dito. Hjulen på is/snö släppte inte och började spinna. Här var valpen alltså "på rull" och ej som här nyss (på träffen) stog fast sittande/nerkörd i lerhål.

Ska läsa mera om de "redline" oljor Du beskriver JohnA (+ din text om igen, mfl:eras), intressant. Att ha separat bromsverkan via tex två spakar låter också som en urbra idé. Men kan det vara så enkelt att bygga? tycker det verkar vara ett rel svårt ingrep!!

Tex Grållarna har ju detta system och då med två fotbromsar!. De kan vid behov svänga runt "som på en femöring" genom att bromsa på enbart endera sidan.        MVH / Kn1

NivaMicke
2009-05-26 19:13
#12

Jag kör oxå på 75-90NS , med nya lameller…..

Verkar greppa bra…..

Är en del jobb att byta lameller men inga konstigheter vad jag kan minnas… Man behöver dock vara lite mekaniskt kunnig , det underlättar. Mät kuggflankspelet innan du river , kan va bra att ha.

Håll koll på hjullagerspelet , båda lagren ställs in med shims på ena sidan…. Läs noga i rephandboken så går det nog bra…

Håll noga koll på shimsen bakom difflagren om du byter dessa…

  Den "konstiga" diffen som beskrivs är en Torsendiff…..MVH Micke

JohnA
2009-05-27 01:36
#13

Jag har ofta tänkt på detta med att byta kardanbromsen mot vanlig handbroms med vajer till bakhjulen men det är först nu det slagit mig att det också borde hjälpa till att aktivera lamelldiffen om den släppt.

Jag har några gånger försökt aktivera diffen genom att trampa på bromsen men förmodligen ligger allt för stor del av bromskraften på framaxeln för att man ska komma upp i tillräckligt motstånd utan att bilen istället fastnar i framänden. Det jag funderar på nu är om man kan aktivera difflåsningen genom att bromsa endast bakaxeln. Genom att montera en enkel stängande och återfjädrande ventil på framaxelns bromsrör kan man tillfälligt koppla ur framaxeln och enbart få bromsverkan på bakhjulen.

Frågan är om detta räcker för att låsa diffen eller om man måste bromsa enbart det hjul som slirar? I så fall är det troligen enklare att dra dubbla bromsrör till bakaxeln än att uppfinna en hävstångsmekanism för mekanisk handbroms i hjultrummorna.

Kan det rent av gå att bygga om en ABS-enhet till att med knapptryckningar släppa bromsen på de hjul man tror har bäst grepp? I så fall skulle man kunna ha fyra knappar lätt åtkomliga, två för diagonalspinn, en för högerspinn och en för vänsterspinn. När man kör fast håller man in en av knapparna och trampar på bromsen med vänsterfoten. Hmm, rattstången sitter lite dumt till mellan fötterna…

Någon tycker garanterat att jag krånglar till det med en halvdålig lösning men dels har jag inte råd att köpa nya fina dyra stålklumpar som löser problemen både enklare och effektivare, dels gillar jag att bygga egna lösningar av billigt skrot.

Annons:
Knirken1
2009-05-29 22:35
#14

Mycket intressanta ideer där JohnA! Det börjar bli "rejält överkurs" i somliga ingrepp/lösningar (man "tar sig i akt" Ujuj!).

Är det inte så att de flesta fall av däck-slir-"problem" mot underlaget, som man råkar ut för, uppstår i hala motlut vintertid, och där funkar ju Valpens "power lock" vanligen klanderfritt, för det mesta & för de flesta.

Lerhålssituationen är lyckligtvis inte så vanlig (eller?) och här finns även andra enkla knep (winch, lyftblock/kuggmojäng eller allra bäst, kompis på tort underlag kanske, om "mobilen" har bra nr inlaggt som går till sådan person+ekipage).

Nä..jo visst är det ju smidigast om man själv snabbt kan lirka sig upp, och då med de egna drivhjulen i bra "+rätt" ingrepp mot underlaget.

Att göra som Suzukifolket & svetsa ihop alltihop känns då som en rejält fjärran tanke på en valp ("helgerån" rentav!). Fiffla dit en kedja på det nere i lerhålet placerade hjulet går ju ej heller så bra Sådan är ju bäst att rulla hjulet över & det låter ju sig inte göras i nämnt fall precis.

Någon som minns den gamla "snow grip" anordningen som fanns förr på 70 talet och lite längre hitåt. Mojängen placerades enkelt över/på det slirande (personbils)hjulet, som ett ihofällt kryss. Väl mot däcksidan fälldes allt ut till ett X med omslutande veckade "kloliknande" på så sätt att de hamnade med omtag även på baksidan av hjulet. Väl i detta läge låstes allt med en smart mekanism, som även tillät att "alltihop" greppade om/drogs åt runt hjulet och dess baksida. En viktig poäng här var att fordonet överhuvudtaget ej behövde flyttas utan kunde få vara kvar i den "taskiga situationen". Teknikens värld testade vid tillfälle och konstaterade att "Snow grip"-mojängen fungerade utmärkt, och fordonet liksom gungade sig loss & upp ur svårigheten. Det "Snow grip" i längden föll på (försvann från marknaden/jag ser då inga nuförtiden!), var att folk ej gjorde som anvisningarna/instruktionen sade. Man skulle ta väck "Snow grip" så fort man kommit lös och hamnat på bra underlag. Det gjorde EJ de flesta (bekväma bilåkare) utan rullade vidare en bra bit på hårt underlag, och då gick mojängen sönder. Klagomålen strömmade in till säljare & tillverkare & man tröttnade osv. Jag tycker idén är "skitbra" och funderar på att bygga en d:o i lämpligt stål med rejäla dimensioner så småningom (sysslar med järn/stålsmide + är envis till dumdristighet. Har gjort diverse valpprylar i smedjan & besiktningen har ej klagat (möjligen att de tittat lite extra & funderat lite någon gång!), så vänta & se (ej enkelt men, men..). Jag rapporterar när den är klar eller de/2 st). Tror inte det är så mycket värre än att göra tex en timmersax. Mojängen ska helt enkelt väck när man kommit upp/loss, ur tex ett lerhål /snö"chooket"/drivan. Huvudpoäng = snabbt på plats & nabbt väck igen, väl på bättre underlag. Inte en meter rull i onödan.

((Vad jag gjort i stål till valpen? Jo! Tex nya bladfjäderklamrar som håller åt bladpaketen mellan axlarna och fästpunkterna i ramen tex. De är då smidda i en lite kraftigare dimension, men med exakt lika utformning så som original. Främre bogserbulten är egentligen för kort tycker jag, så då gjorde jag en d:o (d= 18 mm) fast ca 2 cm längre så den ej kan flyga upp/ur sitt nedre fäste/hål då ev stropp drar snett uppåt (valpnos neråt i lerhål) varvid stroppen annars lossar (från den "plötsligt" uppåtvikta bulten) och flaxar iväg så lätt annars. Väldigt retfullt beteende hos original bult som är alltför snålt dimensionerad map överlapp neråt i undre hålet. Speciellt märkbart då som sagt var valpnosen är riktad snett neråt/frammåt i lerhål.))   MVH/Kn1

Knirken1
2009-05-29 22:53
#15

((Hoppsan!!! Ca D= 28 mm gjorde jag förståss den nyare ca 2 cm längre bogserbulten, och inget annat. Skulle bli väl slingig i sitt hål annars möjligen!! )) Hoj!/ Kn1

JohnA
2009-05-31 21:56
#16

Enda gången hittills jag fastnat rejält med valpen var i vintras på plan mark. Det hade snöat som sjutton och jag hade lagt på de grovmönstrade originalhjulen. Full av hybris kastade jag mig ut över ängens snödrev och körde fast hjälplöst i ca 60cm snö. Det blev att gräva i 40 minuter… Orsaken var det förhatliga diagonalspinnet. Jag antar att slumpen avgör vilka hjul som gräver ner sig när man är på gränsen till att köra fast och har det väl börjat går det blixtsnabbt. Två av hjulen diagonalt hade alltså utmärkt grepp men diffen hade redan tappat greppet.

För tio år sedan när jag körde Lada Niva drabbades jag ofta av denna för offroadåkare säkert välkända hybris. Det var vår och jag bestämde mig för att vada i 30cm vatten i vad som såg ut att vara slät botten på ett grustag. Det gick jättefint, men just innan jag kom upp på "stranden på andra sidan sjön" dök bilen på näsan med ena framhjulen i en halvmeterdjup grop. Diagonalspinn, motorfläkt plaskande som en propeller, vatten forsande in över pedalerna och panik… Det var helt omöjligt att backa sig ur situationen men jag fick fatt på ett armeringsjärn som jag stack in genom hålen i fälgen på det bakhjul som var uppe i luften. Armeringsjärnet slog stopp mot under bärarmen och bilen kom upp ur gropen lätt som en plätt. Tror det var efter detta jag började fundera på att komplettera handbromsen med två extravajrar till var sin återfjädrande spak.

Jag vill minnas att Landrover Freelander har ett fiffigt system byggt kring ABS-enheten som gör att hjul som slirar bromsas. Detta kostar naturligtvis mer motorkraft än diffspärrar men borde vara tillräckligt snabbt och framför allt mycket mjukare. Någon som har koll på hur ett ABS-system funkar? Jag vill ha en ventilklump som kan bromsa alla fyra hjulen individuellt på order från en liten dator och som blixtsnabbt kopplas ur då man trampar på bromspedalen.

VALP3314
2009-06-10 10:40
#17

En lösning som jag funderat lite över är att tillverka något typ av band eller liknade som går att trä genom fälgen, och sedan sätta tex ett kraftigt spänband i det man har genom fälgen och över hjulet, fäser man sedan dessa i något bakom sej och låter däcken agera som lintrumma, borde man kunna ta sej lös ganska bra om man är själv å sitter fast ute i skogen, rätt tänkt och monterat borde däcken även gå ovanpå spännbandet eller vad man nu använder ocg då även hjälper att lyfta upp hjulen ur myr- sand eller lerhål,

När jag körde skogsmaskin för ett antal år sedan använde jag mej av en liknade metod för att dra upp kedjorna på hjulen när man skulle lägga på dem själv, ett spänband från kedjorna och över runt hjulet, när man sedan körde över spänbandet drogs kedjorna på plats och det vart lätt att sätta på dem, jag använde mej av samma metod när jag skulle lägga på banden över boggie hjulen bak med bra resultat,

Detta borde gå att praktisera även när man sitter fast, sitter det en sådan på vadera bakhjul så späns ju båda upp även om diffen inte tar som den skall vid just sådana tillfällen och man får till slut ett bra drag och lyft och kommer förhopningsvis loss,

Kanske lite primitivt men det borde gå Obestämd och vara en ganska billig lösning samt säkerhet när man är själv och saknar egen vinsch, Att tänka på är nog att köra sakta och försiktigt med hjulen så bandet inte åker av och traslar in sej runt axlarna , bromsledningar mm som kan ställa till det. Då det inte är farten i hjulen som skall dra upp en utan kraften Foten i munnen

Ja lite OT men en tanke som kanske kan hjälpa till att insperera någon att prova, själv tänker jag mej 2 st wire stroppar och schakel genom fälgen och runt däcket och 2 st kraftiga spännband typ lastbils surrar anordningar att fästa i wirena och sedan bakom bilen i något träd eller annan bil om det är svårt att dra loss på grund av terrängen

Knirken1
2009-06-13 14:42
#18

Intressant där , JohnA hur Du enkelt & snabbt gjorde med det där armeringsjärnet, så att slirningen just på det hjulet stoppades. Risken då är väl att motsatta sidans hjul bara spinner istället/ problemet byter sida av fordonet, om nu fästet är tveksamt över en större yta under bilen. Men Du kom ju loss så knepet gjorde ju susen denna gång. (En sorts direkt låsning av rotationen på slirande hjul!! Något "brysk" men faktiskt fungerande metod!!).

Valp3314 !! Ditt förslag att använda ett (eller 2) hjul som någon sorts vinshtrumma är "tamme-tusan" inte så omöjligt kanske !! Ett krux är väl att det gäller att man har något, rakt bakom/framför, att fästa stropp/spannsettband eller vad man nu använder i "bortöver". Har man inget träd eller så, rakt bakom/framför så lär ju "repet" "tex" lätt slinga på sidan om hjulet/en ganska direkt + hjulspinn, med risk för att tex bromsledningsslang förstörs.

Nämnda "Valp3314-idé" skulle säkert fungera perfekt om band, rep som sagt var håller sig kvar på hjulet. En finess är ju att endast ett hjul behöver blandas in i detta knep, då hela ekipaget ju kommer att flytta sig, om än kanske med viss sneddragning, men det får man väl i så fall ta. Risk är väl i & för sig, också att motsatta sidans hjul tar över som spinnande dito.

Min egen "snow grip" (stulen idé, se inlägg #14 här ovan)) metod pågår så smått, men nu har jag börjat grunna på V.3314 hjulvinsch-idé, också!!! Skulle man inte kunna svetsa/tillverka en mindre vinshtrumme-liknande pryl som man på enkelt sätt, tex med hjälp av de 4 hålen i fälgens innerperiferi (4 precis passande "klor" med lättitryckta stoppar/sprintar på baksidan, ev räcker färre, /så många man kommer åt, med hänsyn till "läget"). Denna tillfälliga mindre diameter trumma/bur= mycket mera kraft+ "lägre fart upp ur ev hål".  Genom en sådan "mojäng" minimeras ju även risken att man har sönder bromsledningar eller liknande. "De "ev farliga krafterna " är ju flyttade till utsidan av hjulet (hjulen vid användning av tex 2 st d:o !!!).

Metoden kräver nu ändå att man har "något lämpligt" placerat rel nära ekipaget att fästa rep/band i, men vanligen kanske man har det förhoppningsvis. Hm… "snow grip" grejen behöver ju faktiskt inte "fäste bortöver", men denna "s.g-pryl" ser ut att inte bli så viktlös direkt! om man ska ha bra styrka/tålighet i den, men det blir lättare grejor än tex "kvalitets"vanlig -vinsh i alla fall, som också kräver tex "träd" i närheten, men då med mindre behov av placering av detta ev träd jmf med för d.o avseende om man skulle använda sig av "Centrum av hjul-placerad vinshtrumma"- idén.

Tex där ute i snön som Du beskriver JohnA, så skulle "snow grip" (ev 2 st) passat perfekt, snabbt ditsatt (= viktigt tycker jag), med ett minimalt behov av skottande & ev inget träd nära.    /Kn1

JohnA
2009-06-14 21:28
#19

I boken som borde vara en självklarhet på hyllan hos oss valpägare, Sold Motor, finns i mitt exemplar från 1967 en hel avdelning om terrängkörning med traktor där lintrumma på bakhjulens fälgar är ett av hjälpmedlen. I texten står bl.a. det tekniskt ganska självklara att vinschprincipen förutsätter ett slirande hjul.

Något som lätt kan bli besvärligt är om fordonet kastar åt endera sidan för antingen hoppar vajern av lintrumman eller så kör man över den med framhjulet. För att hindra detta finns på traktorerna en styröggla längst fram.

Traktorer brukar ha styrbromsar men på bilar utan rejäl diffspärr kvarstår fortfarande problemet med att om hjulet utan vajer och lintrumma på samma axel slirar så kommer man ingenstans.

Som billig och enkel nödvinsch för enstaka metrar vid ordentlig fastkörning kan hjulvinschen säkert vara en mycket bra lösning.

ake64
2009-06-14 22:41
#20

Heter din bok bara Sold Motor eller något mer?

Mina två heter Sold R Motor Körning och Sold R Motor Vård. De är från 1984 och i Körning finns mycket riktigt ett kapitel om terrängkörning med traktor men tyvärr saknas avsnittet om hjulwinch. Det hade varit intressant att läsa det.

Annons:
JohnA
2009-06-17 23:38
#21

Jo, min bok heter bara Sold Motor och är från 1967. Jag har haft en sådan bok tidigare och även den var från 1967 precis som den som fanns hemma när jag var liten. Jag antar att året anger versionen/utgåvan snarare än tryckåret.

Upp till toppen
Annons: