jag försöker alltid skarva kant i kant annars skapar man sig en tjusig rostficka. men det är ju svårt att få det snyggt. men är man skicklig med svetsen eller duktig på att rikta så kant i kant.

Jo jag håller med, ingen ide att göra nån lättvariant annars är det ju lättare om man kan vila på en liten kant…….

Får väl försöka mig på det.

"Kant i kant" är olämpligt av flera skäl….

 1) Ekonomiplåten (utbytesplåten) är många gånger inget mästerverk vad avser passformen. Det är många gånger svårt eller rent av omöjligt att få till en bra stumfog. (stumfog är det det korrekta namnet för "kant i kant").

2) Det tar mycket tid att få en stumfog med god passning, den tunna plåten gör det nödvändigt med i stort sett perfekt passning.

3) Stumfog kräver helsvetsning, ger mycket värme och därför stora deformationer. Det kräver också en mycket rutinerad svetsare samt en mycket bra och rätt inställd utrustning.

 Avänd i stället överlappsfog, du skaffar dig en falstång. Själv föredrar jag att fals den nya plåten så att den kommer underst. Detta ger ett bra stöd och risken för genombränna minskar (tumregel - den tjockare plåten unders).

Gör rent innan du svetsar, häftsvetsa fast plåten och intervallsvetsa sedan. Använd elastisk padding på utsidan samt underredsmassa på andra sidan. Tänk på att padding är färskvara och slösa inte bort din tid med sekunda material.

För att få bästa hållfasthet bör plåten vara vål rengjort från färg, slipa omedelbart en sista gång innan du spacklar så slipper du få en oxidhinna på plåten vilket gör att spacklet fäster sämre.

Underedsmassan skall vara förstklassig, vissa typer av billig massa blir stenhård och lossar från underlaget = det rostar utav bara h-e och massan gör mera skada än nytta!!!!

Applicera önskad färg, kör inte omkring med enbart grundfärg då denna släpper in fukt = rost.

Rätt utförd blir denna skarv lika bra eller bättre än de som utförs från fabrik.

På min egen valp, C202 torde rostrisk ha varit ett helt okänt begrepp för konstruktören, det vimlar av "garagekonstruktioner" som med bara lite eftertanke skulle kunna ha gjorts mycket bättre. Vad som gäller för de andra bilarna vet jag (ännu) inte.

För lite mera tips, läs gärna "MIG/MAG - svetsning i bilplåt" vilken är skriven av undertecknad….

Vill nog inte hålla med riktigt med vad som är bäst lr inte. Men jag brukar falsa den gammla plåten för att slippa få en "ficka" på insidan som det kan komma in fukt i. Sen föredrar jag att grundmåla framförallt i svetsfogen rikligt med en 2k grundfärg. Typ Hagmans 2k gula grundfärg. För att det ska bli ett rostskyddande lager mellan dom 2 plåtarna. Som annars lätt blir kondens och börjar rosta så småningom. Innan spacklingen så tar man å mattar ner grunfärgen för att få bättre vidhäftning.  För att få en tät skarv så bottnar man med ett tunt men täckande lager av glasfiberspackel. Max 1mm på plan plåt. Sedan så tar man fram ett spackel av god kvalite och grovspacklar med. Sen kan man fortsätta med finspackel om man inte valt ett "kombispackel". Det beror ju på hur man vill att slutresultatet ska bli. Ska det bli"utställnings" skick så får man före topplacken spruta på en typ av filler. Som fyller igen dom sista slipreporna.

Vill man slippa slabbandet med grunfärg å glasfiberspacklet. Ja då finns det ENDAST en utväg. Det är att ta fram tennspacklelspaden å des tillhörigheter. Det blir absolut det bästa resultatet för en lagning på en ytterplåt.

Svetsförfarandet är ju lämpligtvis som beskrivs av Thomas. Med punktsvetsning. Med stora avstånd mellan punktsvetsarna för att slippa stor värmeutveckling.

Har mångårig erfarenhet av reparation av plåtskador åt försäkringsbolag.

Skillnaden av att jobba på plåt/lack verkstad är ju alla fina verktyg som man inte alltid har i sitt hobbygarage. Men resultaten behöver inte bli sämre bara för att man inte gör det på en verkstad. Det som avgör resultatet är ju sin egen erfarenhet å andras kunskaper.

mvh/putte

Jo men visst det går fortare att göra överlapp. fast jag vet inte om det var frågan riktigt.. men alla gör som man tror är bäst. inget är rätt och inget är fel huvusaken är ju att man blir nöjd.. det kommer alltd att finnas försåsigpåare som sedan dömmer ut det man gjort senare.. så svetsa som du tycker är bra och fixa tills du är nöjd det är huvudsaken.

Frågan va/är inte om vad som är rätt å fel. Frågan tolkar jag. Hur gör jag en bra reparation med långvarigt resultat. Behärskar man "stumfog" så är det den hållbaraste lösningen. För spackling så är det ju tennspackel som gäller. Om det nu skulle behövas spackla överhuvudtaget, Efter ett "proffs". Men jag försöker bara förklara vad som kan ske om man gör på vissa sätt. Vatten å fukt har ju förmåga att komma in överallt oavsett hur noga man är. Bara konsten att bemästra kondens å kapilärkraften är nog så svårt. Vist man kan ju förbehandla ytorna som ska sammanfogas med tex Aluzink spray. För att förebygga framtida rostangrepp. Men man får inte glömma att en lagning är en lagning.

Tacka för svaren intressant, visste väl att det fanns svar här :), är nog inne på att låta plåten överlappa.

Dessvärre har jag ingen Mig så jag hadde ett tag funderingar på att pröva med pinnsvetsen punkta med rostfria pinnar låg ampere, jag vet mot alla regler, men vad gör man dessutom pinnsvetsen den enda svetsen jag behärskar, har ej nästan aldrig svetsat med mig.

Tänkte pröva lägga upp en bild här på ekipaget :)

Här kommer en till

Det där med att laga karosseriplåt med pinne måste jag avråda ifrån. Att sen blanda rostfri och vanlig plåt låter ännu sämre. Jag tror det bara blir dåligt svetsresultat och hål. Om du lyckas få ihop plåtarna så tillförs alldeles för mycket värme så det blir alldeles buckligt.

Spara pengar ett tag och köp en rejäl MIG-svets (Jula har en ESAB för 7995kr) eller låna en. Ta hjälp av en kompis eller lär dig själv. Det finns även böcker för "gör det självare". Det går ganska bra att lära sig svetsa själv men man bör få lite tips och instruktioner så att det blir bra resultat med avseende på hållfasthet, rost, spackling och målning etc.

Jag fick några timmars praktik i skolan och sen har jag övat på ett sommarjobb med diverse svetsjobb. Det här med att svetsa på bilar har jag lärt mig själv -med varierande resultat. Nu tycker jag det går ganska bra, förhoppningsvis håller bilen ett tag utan att rosta bort.

/Calle

Ja glöm bort pinnsvetsen direkt.. och defenetift rostfria pinnar då blir det bättre med poppnit eller så kallad blindnit. Annars får du galvaniska strömmar i dina svetsar och det är som att bjuda en varg på julskinka.. fast de rosten som tar allt.

jag brukar MIGa.. eller MAGa. det beror på vad man gör och vad man andvänder för skyddsgas. ska man göra riktigt fint så får man ta till TIGen. eller gas svetsen den kan man ha mycket nytta av till annat också. Jag handknackade min första kaross en willys kopia modell MB. och då andvände jag gas svetsen. mestadels ett 150l munsycke. och relatift grov tråd att kyla lite med. konsten är att prova sig fram och lära sig hur plåten beter sig. pinnsvetsen är helt lysande till grövre grejer som stag och kofångare eller balkar.

om det är en skaplig pinnsvets så kanske det går att utrusta den med en MIG tillsats eller TIG också för den delen.

jag skulle dock vilja påstå att man absolut ska passa sig för dom allra billigaste svetsarna man blir bara arg på skiten.

men om du behärskar pinnsvetsning så kommer du greja MIG en galant. du kanke inte bör ge dig på saker som har allt för stora hållfasthetskrav som första grej.. det kan se bra ut för ett otränat ögan men så att säga ligga uppepå. om jag ska svetsa mindre konstruktioner med en tjocklek över tre millimeter då tar jag pinnen. det blir snyggare och jag anser mig ha bättre koll..

som en litet svar på frågan om vad har för bakgrund innom svetsning så . jag är licenssvetsare för pinne TIG MIG MAG dessutom hårdlödning med silver. allt för högtrycksaplikationer. men man blir aldrig fulllärd så jag ser iaktar och lär så mycket jag kan. *L*

Man får ingen kondens i skarven om den är fylld med spackel och förseglad med färg respektive underredsmassa. Varför skall man grundmåla innan man spacklar? Enda orsaken skulle vara att färgen förbättrade vidhäftningen för systemet plåt, färg, spackel.

Det gör den inte.

 Tennspackel hör inte hemma på en modern bilverkstad, varför skall vi göra bilen i bättre skick än när den var ny?

Dessutom så är det väl en terrängbil som vi pratar om…..

Pinnsvets hör under inga som helst omständigheter hemma på tunnplåt. Det skall istället vara en MAG svets av god kvalitet. Undvik de billigaste svetsarna för de kräver ett proffs för att ge en bra kvalité!

Vist är tennspackling överkurs. Men finns det något som slår den lagningen? Förstår att tennspackling inte hör hemma på modern verkstad idag. För idag så finns det inga som klarar av den "ädla" konsten.

Citat/

Dessutom så är det väl en terrängbil som vi pratar om…..

Ja är det inte större krav på ett fordon som ska tåla "tuffare" krav? Då räcker det nog med så kallade "blindnit" hehe.

Jag försöker bara förmedla lite av vad min läromästare lärde mej. Fuska gör vi den dagen vi lärt oss laga på riktigt. För då vet man vad man kan fuska med. Två st plåtrena ytor kan inte förbli plåtrena utan viss korrosion under längre tid. Utan att dom ytbehandlade på ed era vis. Antingen före sammanfogning eller före försegling av plastikmassa. Försök å ta dej förbi den ekvationen utan någon typ av behandling före spackling.

Färgen förbättrar definitivt inte appliceringen av spackel. Om man inte "ruggar" upp färgytan. Sen är det en smaksak om vilka fabrikat man föredrar att använda. Jag kan bara rekommenderar vad "JAG" tycker funkar bäst. Men det är ju inte menat vad som ÄR bäst utan en rekomendation. Sen har det ingen betydelse om jag arbetat med bilplåtslageri sen -88. Tiderna har ändrat sej. Det som fanns på den tiden är nu förbjudet att använda.

Hade jag inte kunskapen att använda mig/mag. Ja då är det inga problem med att använda "pinnen" om man är säker på den. Hur gjorde dom förr? Det var gassvetsen lr pinnen som gällde. Det blir inte sämre svets med pinnen. Bara mera arbete att få ett bra slutresultat. Har jag fel inställning? Med dagens fina pinnsvetsar så är det inga problem med att svetsa i 1mm plåt. Det borde alla "licenssvetsare" veta. Men det är att föredra mig/mag. Pga av den kraftiga värmeutveklingen som pinnen avger.

Hoppas att du får ut något av all denna inf lfc .

Det finns lika många alternativ att laga på som användare. Pinne mig/mag gassvets. Det är bara vilken svetsmetod man behärskar som avgör resultatet. Huvudsaken är att det blir fritt från rost. Och att man är nöjd över sitt resultat. Man ska inte dömma innan vetskapen av den andres erfarenhet/kunskap. Framför allt inte innan man redovisat egen kunskap praktiskt.

Lycka till med din reparation.      mvh/putte

He he.. ja du Putte du hugger när du kan.. jag sa inte att jag inte kan svetsa med pinne.. bara att jag aldrig skulle göra det om det finns andra alternativ.. åtminstonne under 3 mm plåt.

och för min egen del så har jag alternativ. men i skogen så blir det pinne.. ett litet tipps så här het off tråden. dubbla 12 volts batterier och ett par svetskablar. i värsta fall startkablar.. några pinnar "läs elektroder" jag föredrar esab 4332, för lite bättre hållfasthet 4800 men dom lämnar jag hemma.. nåväl med dessa enkla medel så kan man svetsa styrstag och annat smått å gott som kan tänkas gå sönder i skogen..

och jag håller med dig totalt när det kommer till spackling tenn e ju helt oöverträffat spec på en terängbil då det inte spricker som vanligt spackel.. fram för konsten att spackla snyggt med tenn

och vad kan vara bättre som övningsobjekt än en terängbil???? drt kanske inte är katastrof om det inte blir riktigt 100%???

Tackar för all fina tips, nu är det bara att ta tag i problemet.

Håller med Putte där jag tror nog man ska använda den metod man känner sig säker på :).

Väldigt sent inlägg av mig / "j.e.a" ,men hur som helst. Har pratat med en "gammal" yrkessvetsare (+ järnsmed!) om det här med bilplåtsvetsning, och han säger att det är bra att ha kopparplåt dikt an, under stumfogen (som han förespråkar). Cu-plåten, eller flera tunna Cu-plåtar/lager på lager, pressas med lämpliga "don" mot undersidan av den skarv med tunnplåt som ska svetsas. (Går väl bara med stumfogstekniken!?) Nåja!Finessen är att Cu-materialet/plåten kyler den plåt man svetsar (tex 1 mm, med MIG) men kan ej fastna, utan tas lätt bort och är redo för annat svetsställe. Kylningen gör att 1 mm plåten klarar sig från sönderhettning. Varje svetsjobb/ställe gör Cu-plåten mjukare, och ändå bättre att använda inför varje gång. Cu:n hårdnar lite vid varje "ditklämning", osv, osv. Det var tips från en som har svetsning till yrke, så det borde väl duga.

Jag tycker det var ett bra tipps.. som jag sade i ett tidigare inlägg att man ska se iakta och lära sig. även om man jobbar med ex svetsning eller om man är skälvlärd så finns det alltid saker att lära. *L* fram för mera trevliga tipps.